Quantcast
Channel: Karins slöjdblogg
Viewing all 48 articles
Browse latest View live

Bilder på högerhänt och vänsterhänt

$
0
0
Att ha en Macdator med Photobooth som kan spegelvända bilder så att det är enkelt att göra foton både på högerhänt och vänsterhänt arbetssätt är jättebra.
Att jobba i både Mac och PC kan däremot ha sina sidor. Det är ju olika kortkommandon. Hoppsan, jag raderade inlägget om den högerhänta vanten.
Med lite trixande är den högerhänt stickade vanten tillbaka igen och jag har lärt mig att jag måste säkerhetskopiera.

Länkar till hemsidor och bloggar

$
0
0
Det finns massor av idéer på nätet men det är en konst att hitta vad man letar efter.
Nu har jag börjat lägga in länkar till olika bloggar och hemsidor som du kan ha nytta av. Hellre några få än massor som man inte hinner titta på är min filosofi.


Broderi

I vår är det ganska många som broderar på vår skola. Karin Holmberg är en mycket duktig brodös som bland annat broderat luvtröjor med Dala Floda-broderier. Det blir så vackert när hon broderar och hon hittar nya sätt att använda broderi. Bloggen heter Brodösens blogg och har adressen: http://www.karinholmberg.se

Brodera heter en hemsida med tydliga bilder på stygn. Både korstygn och fritt broderi. http://www.brodera.nu

Mina stygn är en blogg med flera författare. Där finns bilder på små roliga broderier och experiment. http://minastygn.blogspot.se

Lite av varje

365 saker du kan slöjda heter en av föreningen Hemslöjdens hemsidor. Där kan du hitta idéer till olika slöjdarbeten. http://www.365slojd.se

Slöjden i skogen heter en annan av hemslöjdens sidor. Där hittar du mycket om träslöjd och träd http://slojdeniskogen.se

Skolbloggar

Snapphaneskolan har en riktigt bra slöjdblogg. På deras blogg kan du hitta arbetsbeskrivningar, foton på elevarbeten och en lång länklista. http://snapphaneskolan.blogspot.se

Korsstygnsbroderi-att välja arbetsuppgift

$
0
0

Om upphovsrätt till mönster

För en vecka sedan gjorde jag ett blogginlägg om korsstygn.
Jag fotograferade olika tyger och trådar som vi har på skolan och som man kan använda.
Jag fotograferade också gamla och nya broderier som jag hittade hemma och på skolan.

Nästa dag tog jag bort blogginlägget, för att jag hade tänkt efter.

Korsstygnsmönster är ju ett slags konstverk som någon tillverkat. Om jag köper mönstret så får jag tillverka en duk efter det till mig själv men jag får inte använda det för att tillverka saker som jag sedan säljer.

Om man frågar om man får använda en bild så kan man få ett ja. Ägaren till designen kanske tycker att det blir bra reklam. Men, men det är inte alltid så lätt att fråga.

Ett av broderierna (ett fint blommönster) är designat av handarbetsfirman Clara Waever. Broderiet är från 1960 och firman la ner 2005.
Ett annat broderi är från 1945 från Malmöhus Läns Hemslöjd som inte heller längre finns.
Några broderier är från garnfirman DMC och några från Marks Kattens garner
Om du söker på de här namnen kommer du att hitta bilder på nätet och kanske något ställe som säljer mönster.

Här kommer nu ett collage över en del av det jag hittade. Ett collage anses vara ett ny estetisk bild.





Att välja material

I skåpen på skolan har vi olika broderivävar och garner. Det gäller att välja garn och väv som passar till varandra i grovlek.










Du kan brodera på Aidaväv som är av bomull. Den har vävda rutor som man syr korsstygnen över.
Till Aidaväven med 2 mm stora rutor passar märkgarn av bomull. Tyget längst ner.
Till Aidaväv med 3 mm rutor passar lingarn 16/2. Tyget på mitten
Till Aidaväv med större rutor som här 4 mm får man prova vilka garner man har. Jag tycker att bomullsgarn till virkning fungerar bra och även 2-trådigt vävullgarn. Tyget längst upp.




Till Dalalinne som har 8 trådar per centimeter och där varje korstygn blir 2,5 mm så passar lingarn 16/2.
Det finns naturligtvis finare linne också men Dalalinne är lagom grovt för den som inte broderat förut.

Att göra egna mönster

När jag var liten så broderade de flesta efter färdiga mönster. Nu tror jag att det finns många många som gör sina egna mönster.
Korstygnsbroderier innehåller ofta fåglar och blommor och annat från naturen. Det är väldigt gulligt och så vill vi kanske att världen ska vara. Det är också roligt att rita böljande former.
Jag roade mig också att googla på "broderier med budskap" och fick ett gott skratt. Sen googlade jag på "broderier och politik" och såg flera broderier med politiska budskap. När jag googlar så gör jag det inte för att kopiera något, utan mer för att alla andras idéer sätter fart på min egen fantasi.

Att rita mönster

När jag ritar  korsstygnsmönster gör jag så här: Man kan naturligtvis göra det på datorn också men det här sättet är väldigt enkelt.








Först tar jag vanligt rutigt papper och förminskar det i kopieringsmaskinen så att jag får ungefär lika stora rutor som korstygnen kommer att bli på tyget.
Sedan ritar jag på fri hand på papperet det jag vill brodera. När jag är ganska nöjd börjar jag fylla i rutorna med olika färger.
Sen är det bara att klippa till en tygbit och börja sy. Jag är noga med att sy korstygnen i rader fram och tillbaka och ser till att alla överstygn ligger åt samma håll. Ibland syr jag inte som jag ritat för jag ändrar mig medan jag syr.
(Jag lär inte ut i skolan att lodräta rader sys på ett annat sätt än vågräta rader. Det är överkurs för nybörjare)


Att brodera utan mönster


På februarilovet gjorde jag ett geometriskt mönster till ett mobilfodral. Då  började jag med en triangel och sen sydde jag trianglar och ram tills broderiet blev tillräckligt stort.




Här är det färdiga mobilfodralet.

Lycka till med ditt korsstygnsbroderi






Tygtryck med shabloner

$
0
0
Vi har under flera år provat enkelt shablontryck både på vävt tyg och trikå. Vi har provat självhäftande bokplast som är segt och svårt att skära i. Bokplast ger fina tryck och shabloner som kan användas flera gånger.
Omslagspapperet till kopieringspapper är bra och går att stryka fast på tyget men vårt kopieringspapper kommer i kartonger utan omslagspapper, så det är sällan vi har tillgång till det.

Vi har mest använt vanligt kopieringspapper som vi tejpar fast med vanlig tejp. (Om man rullar små rullar med kletet utåt så får man självhäftande tejp) Det är fantastiskt vilka fina tryck det blir om man är noggrann. Här kommer lite bilder från i vår.

Det är inte alltid lätt att förstå vad olika förkortningar betyder. Enligt nätet betyder XO hugs and kisses, eller namnet på ett musikalbum från 1998 eller så är det ett datormärke. Jag frågar alltid den som gjort trycket och googlar också.









Här kommer ett tygtryck med en omvänd schablon. Det gjordes av en elev för ett par år sedan.



Och sist kommer min tröja med QR-kod. Flera elever har också tryckt QR-kod med olika meddelanden.


Att sy för hand del 1: Graffiti, applikationer och fritt broderi

$
0
0

Att sy för hand del 1: Grafitti, applikationer och fritt broderi. (Del två kommer att innehålla exempel på mer traditionellt broderi)

Det första arbetsområdet på 4 veckor höstterminen 2014 och vårterminen 2015 blir för år 6, 7 och 9 att sy för hand.
Varför? Jo för att när man syr för hand tränar man finmotoriken. Det är lika viktigt att träna finmotorik som att träna grovmotorik och muskelstyrka för att hålla sig frisk och stark.
Dessutom är det ett bra tillfälle att jobba med färg och form och problemlösning. Jag kallar det för graffiti för att hobbyfilten ger starka färger och möjlighet att bygga upp former som påminner om graffiti.

Material

Tyger som nålen går lätt igenom dvs ulltyger, hobbyfilt, linnetyg, vissa bomullstyger, samt tovad ull.
Garner i ull, bomull och lin.
Färgad tvättad ull.
Polyestervadd
Nålar med olika grovlekar
Sybågar.
I det här bloggavsnittet visar jag mest arbete med hobbyfilt, bomullsgarn  och lingarn.

Att sy för hand tar tid

Jag har gjort några små saker och tagit tid när jag sytt. Att brodera tar tid. Ett sätt att få lite mer yta är att sy fast tygbitar dvs göra en applikation.
Ditt arbete behöver inte bli en färdig produkt utan du kan se det som att du tränat finmotoriken och kreativitet i 4 veckor. Du blir bedömd på hur du jobbat under de 4 veckorna.


Inspiration

Om du googlar på yllebroderier och klickar på bilder hittar du många vackra bilder. Dem kan du använda som inspiration för applikationer. I stället för att sy alla stygn kan du bygga upp ett eller flera färgfält med hjälp av hobbyfilt.
Om du googlar på grafittibroderi och klickar på bilder så hittar du en del roliga, knasiga, kaxiga eller politiska broderier
Ett annat tips är Karin Holmbergs blogg: http://www.karinholmberg.se Där kan du hitta både inspiration och tydliga närbilder så du ser hur du ska sy.
Sen kommer du säkert på ditt alldeles egna arbete att prova på.

Några exempel med tidtagning






När vi  hade återbrukstema kom en elev på att man kunde använda sådana plasthjul som snedremsor och annat levereras på till att tillverka en jojo. De fungerar utmärkt.
Här har jag dekorerat en jojo med hobbyfilt. Tyvärr fungerar den inte lika bra som jojo, när den fått så mycket tyg på sig, men man kan leka en annan lek i stället. Vem kan få hjulet att rulla längsta sträckan på golvet genom att putta igång den med handen? Tidsåtgång för tillklippning och sömnad 90 minuter.








Min lärarkalender behöver dekoreras. Här har jag sytt genom fyra lager hobbyfilt och sedan putsat bokstaven. Själva bokstaven tog 60 minuter att klippa och sy. Det var tjockt att sy genom 4 lager tyg.



 Det här broderiet är från 1936 och det kommer från Skåne. Det är broderat efter en åkdyna från 17-elller 18-hundratalet.



Jag hittade lite olika former och blommor på kudden och gjorde ett mönster med ulltyg till bottentyg och hobbyfilt till dekorationerna. Hobbyfilten är för seg för att brodera på med ullgarn, så det fick bli märkgarn av bomull för att brodera fast applikationerna.
Tidsåtgång: Klippa och nåla fast figurerna 45 minuter, sy fast krukan 30 minuter, tulpanen 15 minuter osv.


Totaltid hitills ca 4,5 timmar.

Stygn

Förstygn
Efterstygn
Stjälkstygn
Kedjesöm
Knutar
De här stygnen hittar du på http://www.brodera.nu

Att måla med garn och tyg: Projektet med Unna Katz 2010

Vi genomförde ett broderiprojekt inom skapande skola tillsammans med konstnären Unna Katz. Här är några bilder.
Vi spände våra arbeten på former av kycklingnät och ståltråd och fick dem tredimensionella. Vill man göra det lite enklare spänner man arbetet över en figurklippt kartong. Vi arbetade med projektet en halv termin.










Varptyngd vävstol på Västmanlands läns museum

$
0
0

Ett roligt projekt på muséet

Ett roligt projekt våren 2014 har varit att  min kompis Ulla och jag har haft ett uppdrag att starta en väv i Länsmuseets nya opstadgogn. En opstadgogn är en varptyngd vävstol. Just den här är tillverkad av en lokal entreprenör och är vackert snidad. Sådana här vävstolar användes på järnåldern här i Sverige och långt tidigare i Grekland. De har använts  i Norge till nutid. Om man söker på varptyngd vävstol på nätet så kan man t ex hitta kurser i att väva i varptyngd vävstol.

Det är enkelt att tillverka en modern varptyngd vävstol och den tar inte så mycket plats, men det är lättare att väva på en modern vävstol.

På bilden här ovanför kan man se att vi varpat med ett brickband längst upp och hur vi fyllt sand i linnepåsar.

En väv där besökande ska få möjlighet att väva

Om besökare på muséet ska kunna få väva så ställer det krav på vilket garn man använder. Att använda handspunnet ull i både varp och inslag gör att det blir svårt att väva. Garnerna hakar i varandra och varpen går av.  Om vi vill vara historiskt korrekta och efterlikna vävningen som den såg ut på järnåldern så borde vi ha ull i både varp och inslag och väva en ganska gles väv som vi sen valkar så att den krymper.

Efter diskussioner bestämde vi tillsammans med museéets personal att vi använder hampa i varpen. Ett ganska grovt garn eller egentligen snöre från båtaffären. Hög kvalitet ungersk hampa 6/3. Varptätheten är 2 trådar per centimeter och väven är 40 centimeter bred. När vi väver försöker vi få ut bredden på väven för att den ska bli lite glesare.  Om man gör det syns varpen mindre och det är lättare att packa garnet.. Väven är ca 45 cm bred efter 35 centimeters vävning.
Om vi hade hittat ett lite tunnare hampgarn men naturligtvis inte enkeltvinnat hade det varit bra. Men som alltid tiden räcker inte till. När väven var färdiguppsatt hittade jag flera länkar på nätet till firmor som säljer hampgarn. Om det är av bra kvalitet så är det slitstarkt.

Till inslag använder vi handspunnet garn. Ullen har tvättats före kardning och spinning. Efter spinning har garnet tvättats och förvarats i frysen ett tag innan det får användas i utställningen.
Det finns många olika kvaliteer ull och en del kommer från Vallby Friluftsmuséem och deras Gästrikefår. Ulla som är duktig på att spinna har spunnit garn från olika fårarter som ger mjukt och strävt garn och garn i olika färger.
Vävningen fungerar bra och varpen håller.



 Här är väven som den såg ut en månad efter invigningen


 Till vänster om vävstolen står hövdingastolen som man får sitta i.


 På vävstolen hänger en liten ullvarp som är varpad med brickband



Till höger står en korg med garn och en korg med tvättad ull. Här ser man också vävsvärdet.



Här nedan kommer några bilder från invigningen.









Om du vill prova att väva så beger du dig till Karlsgatan 2 i Västerås och pratar med dem som jobbar i informationsdisken så kan de förhoppningsvis hjälpa dig. Om du har en skolklass så kontakta muséet för en guidning.
För alla västmanlännigar som har koll på vem jag är så är ni natruligtvis välkomna att ringa mig eller maila mig så kan vi göra ett gemensamt besök.

Om utställningen

Utställningen heter "När då var nu - forntidens folk och fä". Utställningen varaktighet är tills vidare.  Den börjar i forntiden och  sträcker sig fram till yngre järnålder/vikingatid.

Utställningen innehåller unika utgrävningsfynd från hela Västmanland i glasmontrar. Du kanske inte vet att i Tuna vid Anundshög utanför Västerås hittade man på 1950-talet flera kvinnogravar med mycket rika fynd.

Utställningen innehåller också kopior som man får ta på. För barn finns det mycket att leka med. Och som en modern utställning ska vara så är den vackert inramad med låtsasträd och enorma naturfotografier.

I mars invigs en utställning som handlar om medeltiden.

Teknikvecka 2014

$
0
0
 Första arbetsveckan i år är en temavecka om teknik. År 7 har som en av sina arbetsuppgifter att fundera över några verktyg och redskap i slöjdsalarna. Ni går med er lärare till textilslöjdsalen. Till er hjälp har ni avsnittet om "Teknik i slöjden" från augusti 2013.
Nytt för i år är att ni får prova att väva på den största bordsvävstolen och vävstolen med den blårandiga löparväven.

Att sy för hand del 2: Mer broderi

$
0
0

Alla barn i början. Det här broderiet är broderat av en 6-åring. Det är sytt med konturlinjer och "hit och dit-stygn". Man kan sy med "hit och dit-stygn" när man är äldre också, men oftast blir man inte nöjd med sig själv då.  Men det gäller att inte vara alltför petig heller för då syr man mindre och mindre stygn och det ser gärna lite krampaktigt ut. Sy avslappnat och lita på att hjärnan styr lagom mycket. Övning ger färdighet.



Här är några snabb-broderier utförda av elever på olika teman. När Narniafilmerna var nya så hade vi tema Narnia. Broderierna är utförda på ungefär 90 minuter.




Här är några broderier från Afrika. Som du ser kan man bygga upp bilder med enkla stygn och nästan bara konturer. Broderierna berättar en historia.
Broderierna är sydda av medlemmar i en förening som stöttar HIV-smittade i Mutare i Zimbabwe. Organisationen som står bakom heter FACT Family Aids Caring Trust.
Det röda bandet på ett av broderierna är en symbol för kampen mot HIV-Aids.
Här är länken: http://www.fact.org.zw/


Här nedanför kommer några av mina broderier. Det blir mest blommor och gulliga bilder. Varför?
Broderierna är sydda med plattsöm och schattersöm.



Traditionellt broderi är snällt och vackert. Det skapades i en tid när människor inte hade bilder på väggarna, telefoner med kamera eller tapeter med blommor på. Med enkla medel ville man göra vackert runt omkring sig.



Det här är  en bonad från 1933. I början på 1900-talet började man göra bonader med budskap. Vad vill den här bonaden säga?




Om man hittar ett roligt tyg så kan man förstärka och förändra tyget med broderi. Fortfarande snällt och gulligt

Nästa steg dramatik

Det är vackert med blommor.  Bilderna på de här broderierna hoppas jag ska ge inspiration till hur man syr stygnen.
Personligen skulle jag vilja få in mer dramatik i bilderna.
Jag tror att vi ska jobba med serier och serietecknare. Inte för att knycka bilder men för att inspireras av hur man bygger upp bilder med streck och ytor. Vi får se.

Terminens första arbetsområde hösten 2014

$
0
0
Terminens första arbetsområde för år 6,7 och 9 är att sy för hand. Det finns två bloggavsnitt som heter: Att sy för hand…..
Du kommer inte hinna göra något stort arbete utan det handlar om att prova på eftersom vi bara jobbar med arbetsområdet i fyra veckor.
Om du går i år 9 och tycker att det är roligt så kan du fortsätta och välja det som ditt valfria arbete hela terminen.

Terminens första arbetsområde för år åtta är att sy en liten förvaring i formen av en cylinder eller kon.

LPP för de här arbetsområdena är nu inlagda under varje årskurs.

Att sy för hand: 5 stygn

$
0
0
Nu har du jobbat med att sy för hand i två veckor och har två veckor kvar.
Första utmaningen: Vad kan du göra för att ditt arbete ska bli en bild som fångar den som tittar på bilden?
Andra utmaningen: Utmana dig själv att sy olika stygn. Jag tycker att du ska testa förstygn, efterstygn, kedjestygn, stjälkstygn och plattsöm.
Du hittar fina bilder på stygn och instruktionsfilmer på http://www.brodera.nu/
Lycka till

Varptyngd vävstol: avsnitt 2

$
0
0
När vävstolen på Västmanlands länsmuseeum varit igång några månader så var det dags att göra en förbättring. Varpen var för tät vilket gjorde att arbetet blev tungt. Nu har jag efter att ha diskuterat med museet tunnat ur varpen en bit ner på väven.
80 varptrådar har blivit 64. I stället för 5 trådar till varje sandsäck är det 4. Trådarna är avklippta och hänger på baksidan. Vi får fästa dem när väven så småningom tas ner. Så här såg det ut när det var klart. Nu är det mycket lättare att väva.


I går var det kulturnatta i Västerås. Dagen till ära fick väven en vikingabåt i snärjteknik och krabbasnår.  Flera personer provade att väva.




Om du vill läsa mer om den varptyngda vävstolen så klicka på augusti 2014 i bloggarkivet. Då hittar du avsnitt 1.




Mönsterkunskap mycket kortfattat

$
0
0

Vanliga kläder att sy för en nybörjare är T-shirt och mjukisbyxor. Långa eller korta ärmar och ben. Med eller utan fickor.

Om du ska sy ett plagg så väljer du först ett mönster och ett tyg
Sen tar du reda på vilken storlek du ska ha och ritar av mönstret (kalkerar) på tunt genomskinligt mönsterpapper. När du ritat så klipper du ut mönstret.

Sen börjar bekymret för många elever tycker att de där pappersbitarna ser så konstiga ut.

Här nedan är de enklaste delarna till en kortärmad tröja



Från vänster till höger är det en ärm, ett halvt bakstycke och ett halvt framstycke. Anledningen till att bara halva framstycket och bakstycket finns med är för att spara papper.

Här nedanför är ett mönster till ett bakstycke där hela mönstret finns med



Och här nedanför är ett framstycke och ett bakstycke till ett par byxor. Bakstycket är det som är lite bredare.





Många tycker att mönster till byxor är helt obegripliga. Det är inte så konstigt om man tänker på att byxor var det som kom ganska sent i klädhistorien.

Lycka till med ditt syprojekt.


T-shirts med tryck

$
0
0
Sexorna har sytt T-shirts den här terminen. Som avslutning har vi gjort schablontryck med mallar som vi skurit ut i vanligt kopieringpapper och sedan sprayat med ett lim på baksidan.
En del av eleverna har i stället skurit sina schabloner i omslagspapper till kopieringspapper. Om man lägger den vita sidan mot tyget så kan man stryka fast det med strykjärn.
Båda varianterna är lätta att dra bort när man haft på färgen i de utskurna hålen med en svamp som sitter fast på en pinne.

Här kommer några bilder på tröjor. Jag lovat att berätta om vad texten på den första tröjan betyder. Karen är namnet på ett språk och en folkgrupp som kommer från Burma. Om du vill veta mer om Karen så kan du följa t ex den här länken http://www.karen.org.au/karen_people.htm. Och känner du någon som kommer från Burma så be honom eller henne berätta.



Här nedanför kommer många tröjor och det är några kvar som ska tryckas på torsdag men jag ska försöka att se till att de också blir fotade och kommer in på bloggen. Som du ser är det många som håller på med någon idrott eller dansar, men det finns andra tryck också.

Visst är de fina?






Här kommer en bild på hur det blir om man i stället limmar bokstäver på tyget. Då blir det "moln" runt bokstäverna.


Här nedanför kan du se några bilder till på tröjor.









Sömnad: Att sy en T-shirt

$
0
0
I höst har alla sexor sytt en T-shirt. Det har varit ett roligt jobb och tröjorna blev fina med personliga tryck. En del tyckte det var svårt men det var roligt när det blev klart.

Rita mönster

Mät vilken övervidd du har. Jämför med storlekarna på mönstret.
Jämför också med plaggmåttet. Plagget är alltid lite större. En tight tröja kanske är 4 centimeter större. En vid tröja har mer rörelsevidd och kan vara 20-30 cm större.
Rita av mönsterdelarna i rätt storlek på tunt genomskinligt mönsterpapper.
På vår skola har jag gjort i ordning färdigritade mönster på tjockt papper för att det skulle gå lite fortare.

På bilden nedanför ser du mönstret till en Tshirt med ett halvt framstycke till höger, ett halvt bakstycke och en ärm.
Den som tillverkar mönster ritar ofta bara ut halva framstycket och bakstycket för att spara papper.



Mönsterutläggning på tyget och tillklippning

Tag fram det tyg du vill ha. Det ska vara ett töjbart tyg. Nu är det dags att be om hjälp.
Troligtvis är bara halva framstycket och halva bakstycket utritat.

För att klippa lägger du då ditt pappersmönster mot vikt kant. Och nu börjar pusslandet för att inte slösa med tyg.
Om du syr en smal tröja i joggingtyg så kan det bli enkelt. Det tyget är extra brett och det har vikt kant åt båda håll eftersom tyget är ett rör. Om du har tur blir det enkelt. Framstycke åt ena hållet och bakstycke åt andra hållet och  ärmarna i mitten. Alla bitarna måste ligga med tygritktningspilen på mönstret åt rätt håll. Tyget ska töja sig på bredden inte på längden.

Om du syr en kortärmad T-shirt i det lite tunnare T-shirttyget så är den tygrullen inte lika bred. Då brukar jag klippa till en bit på dubbelt tyg som är lagom stor för ett helt fram- eller bak-stycke. Sen viker jag tygerna på mitten var och en för sig för att kunna lägga mönstret

Troligtvis ska du ha mudd i halsen. Jag brukar alltid vänta med att göra det till slutet när tröjan är klar. Då kan man prova tröjan och kanske göra om halsringningen lite. Klippa en större halsringning eller göra V-ringning.
Mudden måste vara i ett extra töjbart tyg. Det finns speciell muddväv men T-shirt-tyget kan också gå bra om det är tillräckligt töjbart.

När du är klar har du ett framstycke, ett bakstycke och två korta ärmar. Se nedan



Sy tröjan

I vår slöjdsal finns det en låda med små tröjor uppsydda steg för steg.
Läs också här och titta på bilderna. Jag har använt en gammal beskrivning som inte längre finns att köpa. Jag har klippt isär den och klistrat på kartongskivor (A4-storlek). Sen har jag fäst en halvsydd tröja på varje.

Du ska sy med en töjbar söm. Är du nybörjare så sy med den vanliga sicksacken. Är du lite mer van så sy med den töjbara bindsömmen. (Ser ut som en halv julgran med grenar åt ena hållet)
Många elever frågar mig: Ska jag sy med raksöm? Svaret nej därför att om du drar lite i tröjan så spricker raksömmen. Prova gärna.

Du börjar med att sy axelsömmarna. Tvärnåla. För att sömmen ska komma lagom långt från kanten så ska pressarfoten följa tygkanten. (Tvärnåla betyder att nålarna sitter tvärs över sömmen. Då klarar de flesta symaskiner att "kliva över knappnålen".


Nästa steg är att sy i ärmarna. Här behöver du kanske lite hjälp. Många elever tycker att det här är svårt. Titta på bilderna nedan.



Men hur gör man? På sistone har vi gjort så här:
Lägg tröjan med avigsidan upp så att du ser axelsömmarna. Märk ut mitten på ärmhålet och sätt en knappnål där. Märk också ut mitten på ärmkullen. Mäta ut mitten?? Vik dubbelt så hittar du mitten. Nåla nu ihop mitten på ärmen med mitten på ärmhålet. Titta på bilden nedan.



Sen nålar du ihop punkterna  längst ut på ärmhålet med punkterna längst ut på ärmen. Bilden nedanför.



Sen kommer det trixiga. Enklast är att be en kompis att sträcka halva sömmen i taget medan du nålar. Då kan du se till att tygerna kommer kant i kant.

Du kan också prova mitt sätt som är att sträcka tyget genom att klämma fast det med lillfinger, ringfinger, långfinger och insidan på handen……. med båda händerna, samtidigt som pekfingrarna och tummarna hjälps åt att nåla.
Det låter komplicerat men om du ser någon göra det så kan du säkert lära dig. Bilden nedanför.




Sen ska du sy. Var försiktig så att du verkligen bara syr i de två tyglagren som du nålat ihop. Du måste lägga tyget åt vänster i symaskinen. Sen är det bra att bara sy en liten bit i taget och  kontrollera ofta att syamskinen bara syr i två lager tyg. Det är flera T-shirts som vi fått sprätta för att symaskinen har gått genom 6 lager tyg och skrynklat fram eller bakstycke på tröjan.

När jag syr en ärmsöm håller jag tyget med vänster hand bakom symaskinen och höger hand framför. Du kan prova. Här nedanför har du minitröjans ärmsöm färdigsydd.



Puh. Nu var det svåra gjort. Nu blir det enklare.  Nu ska du sy ärm-sidsöm. Sträck tyget så ser du att det är inte två sömmar utan en söm som sitter ihop. Första nålen sätter du där ärm och tröja möts. Då märker du bäst om du råkat klippa fram- och bakstyckena olika långa. Tänk på att fram-och bakstycke kan vara olika breda. Det ska vara så. Klipp inte. Se nedan.


Nu ska du sy fållarna. Fållarna är det invikta tyget längst ner och längst ut på ärmarna. Vik tröjan med avigsidan utåt.
Vik upp 3 cemtimeter. Klipp gärna en 3 centimeter bred pappbit som du använder som mall. När du ska sy sömmen låter du pressarfoten följa klippkanten på tyget. Om du är nybörjare kan du använda sicksack. Annars kan du sy med dubbel overlock eller tvillingnål. Titta på bilderna nedanför.



Halsmudden. Mät hur stor halsringningen är runt om. Klipp en remsa som är lite kortare. Den ska vara 6 cm bred. Sy ihop remsan till en cirkel.


Vik halsremsan dubbel. Sätt en nål vid sömmen och vid halva cirkeln runt.

Trä tröjan ut och in. Märk ut mitt fram och mitt bak på tröjan.(Det gör man enklast genom att lägga axelsömmarna mot varandra.) Sätt en nål vid mitt fram och en vid mitt bak.



Nu ska du nåla halsremsan i halshålet. Nåla först sömmen på halsremsan mot mitt bak och den andra nålen mot mitt fram. Sen ber du någon att hjälpa dig genom att hålla och sträcka tyget. Då kan du lätt sätta dit resten av nålarna. Sy med zick-zack.


Nu är halsmudden fastsydd. Man kan sy en sicksack till längst ut på sömsmånen men då får man vara försiktig så att man inte töjer tyget och det blir klumpigt.


Här nedan är tröjan rättvänd


Tygtryck

Nu är det bara en sak kvar. Att göra det fina trycket.
Du kan välja att antingen skära shabloner i vanligt kopieringspapper. Jag  sprayar med ett lim på baksidan och det fäster lite lagom på tyget. Sen använder man en svamp på en pinne och svampar på färgen.

Man kan också använda omslagspapperet till kopieringspapper att skära schabloner av. Den vita insidan har ett värmekänsligt lim som gör att man kan stryka fast shablonen med strykjärn. Men se till att inget av utsidan hamnar mot tyget. Det färgar av sig. Lägg också lite silkespapper mellan schablonen och strykjärnet så att du inte får färg på strykjärnet.

Bilder finns på inlägget från 15 dec 2015.

Gott nytt år och ny skola

$
0
0
Spännande! Ny skola. Nya elever. Välkommen alla nya elever.
Jag tar med mig slöjdbloggen till min nya skola.

Mina LPP:er från den förra skolan har jag flyttat till en ny blogg som heter Karins slöjdplanering. Här är länken: http://karinassarssonoomkarin.blogspot.se Jag lägger också in länken under favoriter.

Hur fungerar en symaskin? - del 1 stygnbildning

$
0
0
Det är lättare att komma ihåg hur du ska trä symaskinen, spola tråd, välja söm om du förstår hur symaskinen fungerar.

Pröva först att sy på en symaskin med olika färg på över och undertråd. Har du tur så är symaskinen trädd när du ska öva första gången.

Sy på ett papper med långa stygn. Sy raksöm. Titta på sömmen. Övertråden ligger på ovansidan av papperet och undertråden på undersidan och de möts inuti papperet.





Ibland kan det vara så att undertråden går alldeles rak och övertråden syns på undersidan. Då är övertråden lite för löst spänd. Om övertråden går rak så är övertråden för hårt spänd eller är undertråden inte rätt trädd.

Dra nu isär papperet så du får loss sömmen. Titta på den. Hoppsan, det är en snodd. Och hur kan det bli det? Magiskt. Fotot på snodden blev inte så tydligt så här kommer en snodd i makramégarn.





Men hur fungerar det här? Hur kan trådarna sno sig runt varandra?

Jag hittade en animerad film på en hemsida för Deboge design: http://www.deboge.se/teknik/undrar-du-ocksa-hur-en-symaskin-fungerar/ Den här filmen stämmer allra bäst för en symaskin med stående spole och spolkapsel som t ex Bernina. Så som på bilden nedanför. Man ser tydligt hur griparen för övertråden runt spolen med undertråd.



På Youtube hittade jag en film från Komtek (Kommunala teknikskolan) i Halmstad som stämmer bra för en symaskin med liggande spole, som t ex Huskvarnas maskiner. Här är länken: https://www.youtube.com/watch?v=7VW1-bqK48g

Komteks film är mycket bra.  Men om man vill förstå ännu mer så är det inte underspolen som rör sig runt övertråden. Det är övertråden som rör sig runt spolen ungefär som ett hopprep rör sig runt en människa. Men hur ska man visa det praktiskt?

För att visa det här använder jag två trådrullar/spolar med makramegarn. (Tjockt). Sen har jag två plastburkar som passar i varandra. Spolen ligger i den inre. Tråden går ut genom en springa som sitter nere till höger. Sen går garnet utanför burken och fästs med ett gem nere till vänster. På symaskinen sitter det en metallfjäder som håller fast tråden. Sen går tråden upp över spolen till bortre änden av burken. Titta på bilderna nedanför. Först innerburken och sedan båda.









Bilderna som följer visar hur övertråden snos runt undertråden.

Den gröna övertråden är på väg ner

Nu är den gröna tråden på undersidan av spolen.

Här är den på väg upp.

Och här är stygenet färdigt.

Hoppas detta var till nöje.

I del två av "Hur fungerar en symaskin?" så ska vi titta på griparen som som gör att övertråden förs runt undertråden. Vi ska också titta på vilka delar på symaskinen som gör att övertråden  och undertråden blir lagom spända.

Symaskinen - länkar till instruktionsfilmer

$
0
0
Nu har vi tränat några veckor på att sy på symaskin, att trä symaskinen och att spola.
Här kommer fyra filmer på Youtube från en sida som heter slöjdpedagogik. Det är väldigt tydliga och bra filmer. De här filmerna är för Bernina symaskiner.

(På en macdator så klickar du med två fingrar på länken om du vill ha upp den i ett nytt fönster. På en PC så högerklickar du för att få upp länken i ett nytt fönster.)

Trä övertråden: https://www.youtube.com/watch?v=assclxzZ-As

Trä undertråden: https://www.youtube.com/watch?v=MXAoD9EZAgE

Det finns två sätt att få upp undertråden på. Antingen "fiskar" man upp den genom att snurra på handhjulet.
Det andra sättet att göra är att ha en 15 cm lång övertrådsände men skära av undertråden mot trådavskäraren till höger om spolkapseln. Sen syr du på en tygbit. Då hämtas undertråden upp automatiskt.

Här har du en bild på hur du ska trä tråden när du ska spola



Sy en raksöm på vävt tyg: https://www.youtube.com/watch?v=aTS__VLDN-M

Zickzacka kanten på vävt tyg: https://www.youtube.com/watch?v=cpwl97G4gSk


Här kommer en film för Huskvarna symaskiner:

Spola undertråd från trädd maskin: https://www.youtube.com/watch?v=RX5h14hd8vE

När jag hittar fler filmer för Huskvarna så kompletterar jag.

Bernina symaskiner felsökning

$
0
0
Det här inlägget räknar jag med att vi ska ha mycket nytta av i klassrummet så jag började med att lägga det bland sidor som finns högst uppe på bloggen. Där heter det Felsökning på Bernina symaskiner. Sidorna ser ut som flikar i ett register.

Våra Bernina symaskiner är bra men jag brukar säga att de är lite känsliga för om man gör fel.

Här är några av de vanligaste felen som uppstår i vårt klassrum.

När du jobbar med symaskinen så kan det vara bra att repetera hur man trär symaskinen genom att titta på sidan som heter Symaskinen. Här är länken: http://karinassarssonoom.blogspot.se/p/symaskinskunskap.html

Du har trätt symaskinen helt rätt och ska nu provsy. Symaskinen går inte framåt.

Knappen för spolning är tryckt åt vänster och då är spolning aktiverad och sömmen avaktiverad. Bild 2 nedan visar hur spolknappen ska vara inställd när du syr.



Sömmen blir nästan ok men övertråden ser lös ut.

Trådspänningen står på noll. Den ska normalt vara  på siffran 4 när du syr. Bild 2 nedan visar hur den ska vara inställd.






Ett annat fel kan vara att när du trädde maskinen så har övertråden inte kommit in mellan trådspänningsbrickorna utan hänger löst utanför. När du trär övertråden så ska pressarfoten vara uppfälld (och nålen i högsta läget) och då dras brickorna i sär. Dra lite lagom i tråden så att du ser att den fastnar mellan brickorna. Brickorna sitter till vänster om den raka pilen på bilden nedan.


Sömmen blir nästan ok men undertråden ser lös ut.

Vi har hittat åtminstone en spolkapsel där man kan trä undertråden på två sätt. Den lilla fjädern har två hål. Om man trär genom det ena hålet får tråden ingen trådspänning. Man kan använda den funktionen om man vill sy med en grov dekortråd som undertråd. Syr man med vanlig tråd blir det inte bra.

Trassel och elände:

Har du fått mycket trassel så be om hjälp med rensning.

Spolen. Spolen och spolkapseln måste i rätt. Böj dig ner och titta så att pinnen på spolkapseln hamnar i gropen för den. Kolla också att spolenkapseln knäpper fast. Kolla också att du satt i spolen rätt i spolkapseln. Instruktioner finns på sidan "Symaskinen" och länken till den finns även högst upp på denna sida.


Det andra kan vara att du glömt trä övertråden runt griparen. Det är den lilla kroken på bilden nedan.


Om nålen är bara lite skadad så kan det också bli trassel. Tex kan en skadad nål skära av tråden. Nålen kan bli skadad om du syr i en knappnål eller håller emot tyget när du syr eller om du drar ut tyget framåt när du är färdig. Tyget ska dras ut bakåt enligt instruktionsboken.

Spolen till undertråden kan vara trasslig för att någon slarvat vid spolningen.

Det kan också vara så att du glömt fälla ner pressarfoten innan du börjat sy. Pressarfoten håller fast tyget. Då blir det trassel.

Spolkapseln och det som håller spolkapsel på plats trillar ut ur symaskinen. 

Det finns en dubbelvikt metallbit till vänster om spolkapseln som man trycker på när man ska göra ren maskinen. Du har råkat trycka på den åt vänster. Be om hjälp att sätta tillbaka delarna på rätt plats. Du ser den längst ut till vänster på bilden nedan.


Pressarfoten lossnar

Du har råkat trycka på en liten röd knapp som lossar pressafoten. Lägg pressarfoten på stygnplåten och fäll försiktigt ner spaken för pressarfoten så fastnar den igen. Du ser den röda knappen på bilden nedan.

Hela maskindelen som håller fast pressarfoten ser ut som den brutit benet. 

Du har råkat komma åt en spak som lossar denna del. Be om hjälp att sätta fast den igen. Spaken ser du i övre vänstra hörnet på bilden nedan.



Övertråden fastnar

Du kan ha slarvat när du ska trä tråden runt griparen så att den i stället fastnar runt metallplåten till vänster om griparen. Be om hjälp att rensa maskinen. Se bilden nedan där plåten syns hitom griparkroken.


Övertråden försvinner ur nålsögat när du börjar sy och du måste trä om övertråden.

När du sytt färdigt en söm måste du dra ut trådarna ordentligt så att du har 15 cm långa trådändar. Dra trådändarna bakåt och under pressafoten innan du börjar sy nästa söm.

Det var allt till nästa spännande fel uppstår. Varje dag lär vi oss något nytt.





Att sy en enkel keps

$
0
0
Här kommer en arbetsbeskrivning för en enkel keps med skärm och 6 lika stora tygdelar i kullen.
Rita gärna av en keps som du har.
Så här blev mitt mönster. För att kepsen ska passa olika storlekar syr vi fast en bit resår i nacken. Jag har lagt till ungefär en centimeter sömsmån på kulldelarna.








Börja med att välja tyg. Klipp ut 6 bitar som ser ut som strykjärn. Om tyget är tunt kan du pressa fast flieselin på baksidan. Jag tänkte göra en tomtekeps. Se nedan.



Om du vill dekorera kepsen med tygtryck eller applikation så är det enklast att göra det nu. Men om du inte kommer på något nu så kan du göra det på slutet. Det blir lite svårare, men det brukar gå bra. Här kan du läsa om hur vi gjorde tygtryck med schablon: http://karinassarssonoom.blogspot.se/2014_06_01_archive.html

Lägg två kulldelar med räta mot räta, nåla och sy ihop ena sidan med raksöm 1 centimeter från kanten. Sicksacka sedan längst ut på kanten. Se nedan.




Vik ut så ser du att det blev rätt.


Lägg nu på en tredje bit räta mot räta, nåla och sy fast den med raksöm och sicksack. Om du petar lite med tyget så ser du att du inte ska sy ända upp i toppen på mössan. Lämna 1 cm.
Vik ut så ser du att du sytt ihop 3 delar till en halv mössa.
Stryk och sträck tyget så att alla sömmar blir fina från rätsidan.






Gör likadant med de tre bitar du har kvar.

Lägg dina två halvor med räta mot räta ovanpå varandra, nåla och sy ihop dem med raksöm och sicksack. Nu har du en liten mössa en så kallad kalott. Om mössan är alldeles för stor så kan du sy in mössan lite. Du behöver inte sprätta utan sy en ny raksöm lite innanför den gamla på ett par ställen.
Det är bra om mössan är lite för stor för vi sätter resår i nacken på den.









Nu är det dags att designa en skärm. Börja först med att klippa ut en skärm. Du kan rita av en skärm på en keps som du har. Ibland är det modernt med böjda skärmar. Ibland är det modernt med platta skärmar. Klipp i tunn kartong från tex en kartong som det varit kopieringspapper i. Prova tills du är nöjd. Var noga med att lägga randningen på kartongen på rätt håll så att kartongen blir lätt att böja.

Jag brukar klippa ut skärmar i plast från godislock som man kan få gratis i mataffären. Då ritsar jag med en kraftig nål runt mallen i stället för att rita. För elever kan det vara lättare att tejpa fast skärmen med många tejpbitar och sedan klippa efter papperskanten. Du kan också använda hemgjord dubbelhäftande teje av små rullade tejpbitar med klistret utåt.
Så här kan skärmen se ut. Se nedan.






Välj nu ett tyg till skärmen. Klipp ut 2 tygbitar som har 1,5 cm sömsmån runt ytterkanten och 2 cm sömsmån runt innerkanten.




Rita noga med textilpenna var du ska sy. Nåla och sy runt ytterkanten på skärmen. Sy ända ut till spetsarna. Klipp sedan så du får en smal sömsmån kvar. Se nedan




Vänd skärmen med rätsidan ut och stryk. Tryck in pappersskärmen eller plastskärmen och nåla längs innerkurvan. Sy en raksöm längs innerkurvan som håller fast karongen eller plasten.




Nu kommer det svåraste. Nu ska skärmen sys fast i mössan. Nåla och sy med raksöm. Här behöver du kanske hjälp av någon vuxen. Ofta blir sömmen krokig och man syr inte tillräckligt långt in på skärmen. Men då är det bara att sy en gång till utan att sprätta. Se nedan.







Nu kommer något som också är lite krångligt: Sy fast en snedremsa räta mot räta med hela nederkanten. Vik in, stryk och nåla fast mot insidan. Sy två raksömmar i kanten på kepsen. Jag har sytt sömmarna från utsidan. Se bilderna nedan.






Om man vill göra något som är lite enklare kan man i stället göra så här: Sicksacka runt kanten. Vik in 1,5 cm runt kanten. Sy fast med en eller två sömmar.

Prova. Hm Lite för stor.

Klipp en 8 cm långt resårband. Sträck ut det och nåla fast det. Sy fast i början och slutet med raksöm.
Prova igen.
Sy sen fast resåren längs långsidorna. Se nedan.


När jag sydde fast resårbandet längs långsidorna töjde det sig. Jag får göra om det nån gång. Men inte nu.
Nu ska skärmen stukas. Skärmen med kartong i kan du försiktigt rulla runt en rund burk eller brödkavel. Om du har plast inuti tygskärmen kan du göra så här: Värm med strykjärn och håll sedan skärmen runt en glasburk medan den kallnar.


Så här blev min färdiga keps. Skärmen blev precis lagom böjd.



Nu var det färdigt. Ut i solen och njut av det vackra vädret.


Ögonmått och andra mått

$
0
0
Vi mäter mycket i slöjden med måttband och linjaler. Vi tränar också vår förmåga att se utan att mäta. Om du slöjdar mycket får du ett bra ögonmått. Du kommer att kunna se mycket små skillnader mellan sträckor utan att mäta.

För att bli bra måste man öva. En snickare ser direkt om det är 3-tums eller 4-tumsspik Den som stickar mycket känner skillnaden i händerna och ögonen mellan 4 mm och 5 mm tjocka stickor.

Ett sätt att öva är att dela in en sträcka i hälften utan att mäta och sedan kontrollmäta med linjal. Ett annat sätt att öva är att på känn måtta ut t ex 10 cm mellan tumme och pekfinger och sedan kontrollmäta.

Ett annat sätt är att använda olika mallar. Här nedan är cirkelmallar klippta ur plastlock. Alla är märkta med vilken diameter de har.



Här nedan är kvadratmallarna.



När du ska rita ut 1,5 cm sömsmån på tyget är det bra att klippa en kartongbit som är 1,5 cm bred. Sen ritar du 1,5 cm sömsmån på fri hand men provar lite då och då att du gör rätt. Om du ska göra en fåll som är 3 cm bred så är det bra att klippa en pappersbit som är 3 cm bred och prova då och då.

Vi har gjort mallar för det här också. Se nedan. Det finns också en liten linjal som är 4 cm bred och 10 centimeter lång som kallas fiffikus. Den har jag ingen bild på.




Ofta ska vi i textilslöjden dela en sträcka i två. Till exempel när man sätter i en ärm i en T-shirt. Enklast då är att vika mitt itu.

Ibland vill man i stället mäta ut mitten. Mycket vi gör är ju symmetriskt. Ibland är det inte enklast att vika. Här är vårt nya verktyg. Det är tillverkat utav en spjäla till en trasig träpersienn. Centrumlinjalen. Varför tillverkas inte den? Vi bjuder på tipset.




Måttband finns naturligtvis i slöjdsalen. När du ska mäta runt något så behöver du måttbandet. Man kan träna ögonmåttet genom att gissa på omkretsen på burkar, glas, hinkar, och runt sin egen kropp. Gissa först och mät sedan. Gissa omkrets är lite svårare än att gissa på raka sträckor. Kakburken nedan har omkretsen 60 centimeter.


Till sist. Den gamla trälinjalen gillar jag. Den är så tydlig. Oftast behöver man inte millimetrarna på plastlinjalerna. En annan fördel är att den börjar med noll vid kanten och inte en bit in som på många plastlinjaler.



Lycka till med ditt slöjdande

Viewing all 48 articles
Browse latest View live