Japansk snodd steg för steg

May 6, 2015, 11:47 am

Vänsterhänt och högerhänt och varför det är viktigt i många länder att inte vidröra mat med vänsterhanden.

Alla eleverna i år fem har gjort japanska snoddar i vår.
Den japanska snodden är en bra motorisk övning. Först måste man tänka på varje steg man gör, men efter en stund så går det automatiskt. Speciellt bra är det om man omväxlande använder vänster hand och höger hand. Alla behöver träna båda sina händer. Alla spelar inte något instrument.

Beskrivningen till den japanska snodden finns i många varianter. En del är väldigt krångliga.

En slöjdkollega som jag jobbade med för 10 år sedan lärde mig tricket. Vänster ner till vänster och höger upp till höger och att om man följer färgerna medsols så vrider sig skivan motsols.

Ibland säger någon elev att han/hon inte kan vänster och höger. Men alla vet om de är höger- eller vänsterhänta. Bästehanden och sämstehanden blir det då.

Ibland berättar jag för dem att jag en gång hade en elev som var från Indien. I Indien och många andra länder i världen är det väldigt noga att använda höger hand vid matbordet och vänster när man går på toaletten. Så måste det vara om man inte alltid har gott om tvättvatten. Därför är vänsterhanden fulhanden. (Jag är själv vänsterhänt)

Så om någon elev tycker detta är jättesvårt, så säger vi: Ner med fulhanden. Upp med finhanden. och då brukar det gå bra att göra snodden.

Lite skojigt är det om eleven är vänsterhänt precis som jag. Och då kryper det ofta fram att den vänsterhänta eleven har en äldre vänsterhänt släkting som tvingades skriva med höger hand i skolan.

Beskrivning på japansk snodd

Rita en cirkel på en bit kartong. (Bäst är finribbad wellpapp t ex sådan som finns i kartonger till kopieringspapper.) Jag valde 11 centimeter i diameter. Klipp ut cirkeln.

Sen ritar du först två streck rakt över skivan som ett plus. Då har du 4 tårtbitar. Sen delar du varje tårtbit i hälften. Då har du 8 tårtbitar. Sen gör du likadant igen så att du får 16 tårtbitar. Använd ögonmåttet så att strecken hamnar jämnt fördelade. Klipp sen jack som är ca 1/2 cm djupa i kanten vid varje streck. Klipp inte för djupt. Gör också ett hål genom cirkelns mitt med en syl. Se nedan.

Du kan välja att göra ett armband eller en snodd till en nyckelring. Armbandet gör du så här:

Armband

Klipp 6 trådar av ganska kraftigt bomullsgarn för virkning (virknål 3-4). Använd 3 färger och klipp två trådar i varje färg. Alla trådarna ska vara 1 meter långa så blir det lagom. Se nedan.

Dra ihop trådbuntens ena ände hårt med en bit tejp. (Det blir som änden på ett skosnöre) Tryck sen igenom trådbunten genom en träpärla med ganska stort hål. Se nedan.

Nu ska du vika trådbunten dubbel. Dra en tejp om alla 12 ändarna och peta igenom trådarna genom hålet i pappskivan. Trådarna ska komma ut på sidan med strecken. Se nedan.

Bestäm dig för en ordning på trådarna. Antingen från ljust till mörkt eller i den ordningen som färgpennorna ligger i en nyöppnad låda. Så jag valde gul-ljusgrön-mörkgrön.
Sen drar du fast trådarna i jacken och följer cirkeln medsols (som klockan). Två gula-ett mellanrum-två ljusgröna-ett mellanrum-två mörkgröna-inget mellanrum- börja från början. Då ser det ut som nedan.

Och från baksidan ser det ut så här. Se nedan.

Sen ska du börja flytta trådar. Först flyttar du den övre vänstra gula tråden ner till vänster. Se nedan.

Sen flyttar du den nedre högra upp till HÖGER om den ensamma gula. Se nedan.

Då hamnar gul bredvid ljusgrön.
Nu är det dags för övre vänstra ljusgröna att flytta ner till vänster och nedre högra ljusgröna att flytta upp till höger. Jag har hållit kameran med en hand men du ska naturligtvis jobba med båda händerna och hålla skivan i luften.

Dra alltid fast trådarna när du flyttar dem. Nu är det dags för den mörkgröna att flyttas, för de ljusgröna hamnar bredvid de mörkgröna.
På bilden nedan har jag flyttat de mörkgröna och är tillbaka på gul igen.

Dra alltid fast trådarna i jacken när du flyttat dem och glöm inte att dra i träpärlan på baksidan.

Nu fortsätter du så här tills du bara har korta trådar kvar. Prova då om armbandet är tillräckligt långt. När det är lagom långt gör du två flätor av det som blir kvar. 6 trådar i varje fläta. När du flätat så långt det går drar du en tejp runt. Se nedan.

Nu gör du en rejäl överhandsknop med de två flätorna tillsammans. ("Ballongknuten") Meningen är att det ska bli ett knapphål som du sen trär igenom pärlan genom. Se nedan.

När du är nöjd klipper du av trådarna i lagom längd och har ett fint armband.

Snodd till nyckelring

Om du vill göra en snodd till en nyckelring börjar du med nyckelringen.

När snodden blivit tillräckligt lång drar du på en träpärla som avslutning. Inte helt lätt. Vi brukar dra tejp om alla trådarna och trycka den genom kulan och dra med en tång från andra sidan. Sen limmar vi lite också men det är knappt att det behövs.
Om du inte hittar någon pärla med tillräckligt stort hål så kan du enkelt avsluta med en överhandsknop.

Lycka till.

↧

Nytt läsår och ny planering

August 17, 2015, 4:11 am

≫ Next: Att sy en flagga. Arbetsområde för år fem.

≪ Previous: Japansk snodd steg för steg

Hej alla gamla och nya elever. Om du tittar högre upp på bloggen men nedanför presentationen av bloggen så hittar du bloggens SIDOR som alltid ska vara lätta att hitta.
Där hittar du "Kortfattad LPP för 2015-2016". I den kan du läsa om vad de olika årskurserna kommer att jobba med under läsåret.
Välkomna

↧

Att sy en flagga. Arbetsområde för år fem.

September 6, 2015, 10:23 am

≫ Next: Forntidstema i år 3 och 4

≪ Previous: Nytt läsår och ny planering

Varför har vi flaggor?
Länder har flaggor. Affärer har flaggor. Idrottsföreningar kan ha flaggor. Och du kan göra din helt personliga flagga för att visa vem du är eller vad du är intresserad av.

Först kan det vara bra att sy en liten filtflagga. Då får du träna att klippa och sy för hand och så kanske du kommer på vad du vill göra på den stora flaggan.

Sen är det dags att skissa på papper och välja tyger och metoder för den stora flaggan. Vi har gjort dem så stora som ett A3-papper.

Nu kommer några exempel på arbeten från i våras.
Några skarvade ihop tyger räta mot räta som när man syr lapptäcken. Då kunde det bli som på bilden nedan.

Några sydde fast filtdekorationer med symaskin. Då kunde det bli så här. Det kallas för att man syr fast en applikation. Se bilderna nedanför.

Flaggorna på den här bilden nedanför är också sydda med applikation utom den blå och vitrandiga. På den är ränderna sydda på symaskin med tygerna räta mot räta.

På den svenska flaggan är applikationerna gjorda av ett vävt tyg. Eleven har vikt och strukit in kanterna innan de gula banden sytts fast på maskin. Vet du varför så många Europeiska flaggor har ett kors?

Ananaskudden längst upp till höger har en applikation av filt som är fastsydd på maskin. Filt fransar sig inte så då behöver man inte vika in kanterna på tyget utan kan sy fast applikationen direkt.

Några gjorde tygtryck. Då skar vi ut schabloner i vanligt kopieringspapper och spraylimmade fast. Man kan också skära ut schablonen i omslagspapper till kopieringspapper som man sen kan stryka fast på tyget. Det är segare att skära i men schablonen går inte sönder så lätt när man svampar färg på tyget.
En elev gjorde Iraks flagga. Se bilden nedan. De gröna bokstäverna är tryckta på tyget som är sytt av tre remsor.
Ungefär så här ser Iraks flagga ut i dag, men under 1900talet har flaggan sett ut på flera olika sätt. De arabiska skrivtecknen ser också lite olika ut om man googlar på Iraks flagga. Texten blev också lite förenklad när eleven skulle kopiera den.
Har du någon kompis från Irak som kan berätta om Iraks flagga?

När flaggan var färdig så sydde vi antingen en fåll runt om eller så fodrade vi den med tyg på baksidan. Då syr man tyget räta mot räta, lämnar en liten öppning, vänder tillbaka rätsidan, syr ihop och stryker. Precis som en kudde utan stoppning.

Man kan naturligtvis också göra en kudde. Eller så syr man fast sin flagga på ett tyg som är 52 cm gånger 140 centimeter och syr ett kuddfodral. Se bilden nedan.

Några ville sätta flaggan på en pinne. Då gjorde vi så att när flaggan var klar så vek vi in en liten bit av kanten på flaggan och sydde en kanal för pinnen. För att flaggan inte skulle rasa ner så sydde vi ett litet slut på kanalen högst upp.

Några inlägg på den här bloggen som du kan ha användning av är:
Juni 2014 Tygtryck med schabloner : http://karinassarssonoom.blogspot.se/2014_06_01_archive.html
och januari 2013 Rätsida och avigsida:
http://karinassarssonoom.blogspot.se/2013/01/ratsida-och-avigsida.html

Hur man trär symaskinen kan du lära dig genom att titta på sidan högst upp på bloggen som heter symaskinen eller följa den här länken: http://karinassarssonoom.blogspot.se/p/symaskinskunskap.html

Det finns också en sida som heter ordlista för maskinsömnad högst upp på bloggen:
http://karinassarssonoom.blogspot.se/p/ordlista-maskinsomnad-arbetsbeskrivning.html

Lycka till med din flagga.

↧

Forntidstema i år 3 och 4

September 9, 2015, 10:11 am

≫ Next: Forntidstema: Människor till landskapet

≪ Previous: Att sy en flagga. Arbetsområde för år fem.

I dag har vi startat vårt tema i år 3 och 4. Historia, bild och slöjd.

I träslöjden bygger vi hus och båtar.

I textilslöjden gör vi människor och djur som får karaktärer. Dockorna görs först i ståltråd. Sen lindas de med ull och till sist syr vi kläder åt dem.

Ståltrådsdockorna blev fina och de kunde sitta och stå och springa och gå ner i split. I år 3 bestämde att vi skulle fotografera dem så föräldrarna kan se.

Papperslapparna är namnlappar.

Nästa vecka lägger vi ut fler bilder.

↧

Forntidstema: Människor till landskapet

September 25, 2015, 7:40 am

≫ Next: Sy pictogrambilder för hand

≪ Previous: Forntidstema i år 3 och 4

Såna här ståltrådsdockor hittade jag idén till för många år sedan i Stora slöjdboken av Ruth Zechlin. Den första dockan har garnansikte och den andra har ett ansikte av hudfärgad trikå.

Till dockorna vi tillverkar i skolan använder vi tunn svart mjukglödgad tråd på spole som används för luffarslöjd. Tjocklek: 0,7 mm. Här kommer en steg-för-steg-beskrivning.

Lektion 1: Ståltrådsfigurer 60 minuter inklusive instruktion och samtal runt de färdiga ståltrådsdockorna.

Mät i förväg upp 90 centimeter lång järntråd. Lägg fram små böjtänger och flacktänger för den som vill ha. De flesta av mina elever använde bara händerna. Jag gick igenom hela tillverkningen först och sedan fick eleverna gå till olika stationer för varje nytt moment. Se bildserien nedan:

Här är de färdiga dockorna från år 3. De kan redan göra konster.

Lektion 2; Klä in dockorna med ull och ge dem ett trikåhuvud.

Förberedelse för lektionen: Jag mätte upp lovikkgarn i 2,5 meterslängder. Jag tog också fram tvättad kardad ull till huvud och kropp.
Jag sydde påsar av hudfärgad trikå till huvuden på symaskin. På en bit dubbelvikt trikå sydde jag med sicksack alla påsar på en gång och klippte sen i sär. Det gick fort.
Se bilderna nedan. Alla bilder kommer efter texten.

Trä igenom ena änden av garnet genom huvudet och stoppa dit lite ull.

Trä på påsen på huvudet.

Linda ett par varv runt halsen med lovikkagarnet. Några påsar blev lite korta så då fick jag hjälpa till och sy lite med sytråd runt halsen för att påsen skulle räcka till. Det kan också vara bra att dra tråden runt armarna så att påsen inte åker upp.

Linda ut till ena armen och tillbaka igen. Linda inte handen.

Linda den andra armen på samma sätt.

Linda runt kroppen och ner runt ena benet. Linda tillbaka och linda sedan det andra benet.

Lägg lite ull runt kroppen och linda runt

Om det blir för mycket garn så klipp av garnet. Fäst änden med tejp så länge. Sen kan du välja att limma fast änden med smältlim eller sy fast den med en tunn ulltråd och vass brodernål.

Lektion 3: Kläder, händer och fötter

Kläderna på järnåldern och vikingatiden var enkelt sydda av raka stycken. Flickan får en klänning av enkel koltmodell. Pojkdockan får samma kolt men lite kortare och rakare samt ett par enkla byxor. Här är mallarna kopierade på ett A4-papper. Se bilden nedan. Alla bilder kommer nedanför texten.
Till kolten klipper man en bit som är 20 cm lång och 8 cm bred. Vik biten dubbel och nåla dit mallen för kolten.

Koltens axlar ska läggas mot vikningen. Nåla fast pappersmönstret så behöver man inte rita på tyget utan kan klippa efter papperskanten. Se överst till vänster. Klipper man rätt så blir det som exemplet längst ner till vänster på bilden. Men ibland blir det inte som man tänkt vilket de andra exemplen visar. Prova tygerna mot dockan. De kan behövas göras lite mindre.

Till kläderna använder vi filt som inte raspar sig och som är ganska mjukt och följsamt. Till mina egna dockor har jag använt spillbitar av ylletyg.

Till sömnaden använder vi broderinålar med udd och tunt pärlgarn DMC nr 8 som är lätt att sy med. Vi syr med kaststygn. Till ögon och mun använder vi vanlig sytråd och synål.

Händer och skor gör vi av cernitlera. Vi har pratat om att tyvärr måste leran härdas enklast genom att doppa den i kokande vatten en halv minut ungefär. Vi tycker att våra dockor är så levande så det inte känns helt bra, men eleverna tyckte det var ok om jag gjorde det på alla dockorna när de inte såg.

Lektion 4: Hår och ansikten.

Man kan inspireras att sy ansikten och göra fint hår på dockor genom att läsa någon av Karin Neuschutz's böcker om tillverkning av dockor och djur.

Hemligheten när man gör hår är att använda tunt garn och låta sömnaden ta tid.
Här har jag lagt håret över huvudet och sytt fast det i en mittbena. Luggen är tre små öglor.

Busigt kort hår syr man så här: Sy ett stygn.

Stick nålen rakt genom ulltråden

Klipp av tråden och sy nästa stygn.

Så här blev det:

Lämpligt garn är tunt ullgarn tex redgarn. Vi råkar ha fått ett lyxigt ullgarn som heter Soraya och som man kan dela i tre trådar. Finns i många färger.

Man kan naturligtvis sy fast en tuss av tvättad kardad ull på huvudet. Enkelt.

Och så här syr man ansikten. Tunn sytråd och bara några stygn. Börja med att placera ut 3 knappnålar så du får koll på var ögon och mun ska sitta.

Lycka till med dockorna. Femte lektionen gör vi djur, mat och alla de redskap som man använde på järnåldern. Metspön, fiskar, sländor och allt ni kan komma på.

Sjätte lektionen är det dags att byta grupper. De som varit i textilslöjden går till träslöjden och tvärtom. I träslöjden bygger vi hus och båtar.

Lycka till.

↧

Sy pictogrambilder för hand

January 31, 2016, 6:12 am

≫ Next: Varptyngd vävstol: Avsnitt 3

≪ Previous: Forntidstema: Människor till landskapet

Det är skönt att sy för hand tycker många elever. Men säger jag ordet brodera så kan det i mångas öron låta väldigt svårt och som att det kommer att ta väldigt lång tid att utföra det.

Det här arbetet är en enkel applikation i filt. Kanske kan det här arbetet inspirera några till att vilja brodera.

Arbetsområde pictogram

Det här ett litet arbete där ni får hitta på er egen design och träna finmotorik. Ni får reflektera över vad bilder uttrycker och hur man kan förstärka ett uttryck. Ni får reflektera över och bedöma er egen insats. Kort sagt en massa saker som står i läroplanen fast med lite andra ord.

Tidplan
Vi lägger tre lektioner på det här. Efter det gör vi skriftlig eller muntlig reflektion över egna och andras arbeten. Vill någon sedan fortsätta att jobba med bilden så går det bra.

Steg-för-steg-beskrivning

Inspiration

Vi börjar med att titta på pictogrambilder som man hittar på www.pictogram.se
Det är specialpedagogiska myndigheten som har den här sidan. Om du klickar på texten "testa pictogram online" så kan du titta på alla bilder men du kan inte ladda ner.
Vi skrev in ordet känslor i sökrutan och fick upp många bra bilder.

Material
Hobbyfilt i olika färger. Tunt pärlgarn och broderinålar med udd. Papperstejp.
Man behöver också gles väv som läggs under filten för att det ska bli stadigare i handen. Man kan använda stramalj, men jag hittade mycket räknelinne i gröngult och rosa som nog aldrig skulle bli använt till vad det var avsett till så vi använde det. Det har ca 7 trådar per centimeter. Det går ju åt ganska små bitar. Jag hittade också säckväv.
Jag gjorde själv ett test i äkta ull dvs vadmal, men tyvärr fick jag ont i handen för ett av tygen var för motspänstigt. Så den billiga polyesterfilten får duga.

Skissa

Leta efter bilder som uttrycker känslor. Inspireras av bilderna och gör din egen bild på papper

Om upphovsrätt
Pictogram är avsedda att användas svartvita som ett språk för dem som har olika svårigheter med språket. De är avsiktligt förenklade. Jag har skaffat mig ett abonnemang så att jag kan använda ursprungsbilderna för kommunikation i mitt arbete.

I slöjden inspireras vi av pictogram för att förenkla och renodla våra bilder. När vi lägger till färger så kommer bilderna att förändras och bli till våra egna bilder.
Även om du ritar av en färdig bild så kommer den inte att bli som originalet och det är bra. För då kan man inte säga att du "snott" bilden. När du har sytt den färdig så är det din tolkning. Konstnärer i alla tider har inspirerats av andra.
Detta om upphovsrätten när det gäller inspiration till elevarbeten. Det är en helt annan sak om man använder pictogram på produkter som ska säljas.

Här nedan kommer ett bra exempel på en bild som har förändrats. Den är ursprungligen pictogrammet för hungrig. I orginalet har figuren en tallrik i handen. I den här elevens version har den också fått betydelsen fattig och att det är någon som ropar. Om man lägger till ett öga så blir det tydligare att bilden är i profil.

Klipp
Klipp ut mallarna och tejpa fast på tyget. Klipp först ut hålen om det ska vara sådana på tyget. Klipp sedan runt kanten på mallen. Dra bort papperet. Spara mallen för minnets skull. Se nedan.

Sy
Lägg ut tygfigurerna på bakgrundstyget och lägg det stadiga underläggstyget underst. Nåla. Sy genom alla tyglagren med små förstygn. För att stygnen ska bli fina så sticker man upp genom tyget och drar upp på ovansidan. Sen sticker man ner nålen och drar ut tråden på undersidan. Om man försöker sticka ner och upp i samma stygn så blir stygnen inte lika fina och väldigt stora.

Diskutera
Diskutera vad ni ser i bilderna. Ser betraktaren samma sak som den som gjort bilden?
Hur förändras bildens karaktär utav hur man väljer färg?
Kan man förstärka bildens utryck under arbetets gång genom att välja att lägga till nya detaljer?
Till sist: "two stars and a wish" säg två saker som är bra och en sak som skulle kunna bli ännu bättre.

Här kommer flera elevarbeten nedan. En del är färdiga och en del fångade under arbetets gång.

Prova olika varianter på din bild

Min bild nedan kan se ut så här eller så här. Jag bad eleverna fundera över om betydelsen blev olika i de två bilderna.

Elevernas kommentarer till bilden var mestadels: "en stor som förtrycker en liten". Men någon sa: "att hjälpa varandra". Den store kanske inte är så stor inuti och behöver hjälp.

Det här är en annan bild i två varianter. Se nedan:

Resultat
Det har blivit många fina små arbeten. Jag är också glatt förvånad över hur bra diskussionerna kommit igång över den här enkla uppgiften.

↧

Varptyngd vävstol: Avsnitt 3

February 26, 2016, 7:09 am

≫ Next: Forntidstema: elevarbeten

≪ Previous: Sy pictogrambilder för hand

Lite nytt om väven.
I november fick jag inspiration att väva en människofigur. Kvinna, man eller barn. Jag utgick från en liten metallfigur som finns i utställningen.

Samtidigt passade jag på att rulla ut väven för att se helheten. Se nedan

Så här såg det ut lite senare

I dag har jag besökt museet för att se om jag behövde pyssla med väven. Allt såg fint ut och jag tog en bild.

De två andra inläggen om vävstolen finns på den 21 september 2014 och den 6 augusti 2014.

Välkommen till museet på Karlsgatan 2 i Västerås och prova på att väva.

↧

Forntidstema: elevarbeten

March 7, 2016, 11:13 am

≫ Next: Elevarbeten med vintertema

≪ Previous: Varptyngd vävstol: Avsnitt 3

Våra dockor och hus har varit utställda i glasmontern utanför matsalen. Nu är utställningen riven.
Här kommer bilder både från slöjdsalen och glasmontern.

Om du vill läsa om hur vi gjorde dockorna så kan du läsa blogginläggen från 2015-09-09 och 2015-09-25

↧

Elevarbeten med vintertema

March 7, 2016, 12:18 pm

≫ Next: Sömmar på vävt och töjbart tyg

≪ Previous: Forntidstema: elevarbeten

Här kommer några få av alla de arbeten som blivit färdiga de senaste månaderna.

I dag när vi kom tillbaka till skolan efter sportlovet hade det snöat på natten. Då passade det bra med vantar och mössor sydda i fleece.

Här kommer två vantar stickade i Lovikkagarn. Den ena har uppvikt kant. Den andra har en fläta på ovansidan.

Här kommer några tovade snögubbar

Före jul gjorde några elever pepparkakshus av brun kartong.

Det här huset har tovade karameller på taket.

Här nedan kompisväven där alla som vill fått väva en eller flera ränder. Det ska så småningom bli en ödla eller ett annat djur som får hänga högt uppe under taket i ljushallen.

Till sist en tvåfärgad slängkappa med motveck och brickbandsvävt band i halsen. Resultatet av ett klädprojekt i år 9 där flera elever sytt slängkappor. Inspiration från 1700tal, vikingatid och egen fantasi.

↧

Sömmar på vävt och töjbart tyg

March 21, 2016, 11:17 am

≫ Next: Välkomna till ett nytt läsår och en kortfattad planering

≪ Previous: Elevarbeten med vintertema

Det finns många sömmar på symaskinen men du klarar dig med ganska få:

Vävda tyger
Vävda tyger syr du först ihop med raksöm. För att tyget inte ska repa upp sig i tvättmaskinen syr du sedan sicksack längst ut på tygkanten.
Ibland börjar man med att sicksacka alla tygbitarna var för sig och syr sedan ihop dem. Nackdelen är då att tyget gärna drar ihop sig.

Töjbara tyger
Töjbara tyger ser ut som någon har stickat det med tunna tunna ministickor. Det finns många olika namn på töjbara tyger.
Töjbara tyger, trikå, jersey, joggingtyg osv.
Det finns också vävda tyger tex jeanstyg som gjorts elastiska med invävda gummitrådar.

När du syr ihop töjbara tyger måste du sy med en töjbar söm. Enklaste sömmen är sicksack. Du kan också sy ihop med den elastiska bindsömmen som finns på de flesta symaskiner. Den kan också heta elastisk överkastningssöm. Ser ut som en halv julgran.
När du fållar kan du använda en overlocksöm. På huskvarna heter den flatlock.
Läs i instruktionsboken till symaskinen.
Om du syr med raksöm så spricker sömmen när tyget töjer sig.

Det här inlägget lägger jag även in bland sidorna högst upp.

↧

Välkomna till ett nytt läsår och en kortfattad planering

August 20, 2016, 9:30 am

≫ Next: Bloggen fortsätter

≪ Previous: Sömmar på vävt och töjbart tyg

Välkomna till ett nytt läsår.

Jag har fått ett annat uppdrag några veckor så en del av er kommer inte ha mig som lärare i textilslöjd de första fem veckorna. Vi har ett bra samarbete mellan pedagogerna på skolan så det kommer att gå bra.

Nya möbler i slöjdsalen blir det. Salen är förberedd men möbler som ska bytas ut står kvar för vi måste ju kunna jobba i salen.

Om en vecka monteras våra nya möbler i slöjdsalen så första veckan jobbar vi utan symaskiner.

Här kommer planeringen för de första 5 veckorna. Sen kommer ett nytt arbetsområde. År 4 jobbar på lite till med sina vävar.

År 3 jobbar med forntiden och ståltrådsdockor till forntidsbyn: http://karinassarssonoom.blogspot.se/2015/09/forntidstema-i-ar-3-och-4.html http://karinassarssonoom.blogspot.se/2015/09/forntidstema-manniskor-till-landskapet.html

År 4 gör små bildvävar på kartong: http://karinassarssonoom.blogspot.se/2013/08/liten-bildvav.html
http://karinassarssonoom.blogspot.se/2014/01/elevarbeten-sma-bildvavar.html

År 5 - 7 Pictogrambilder Applikation: http://karinassarssonoom.blogspot.se/2016/01/sy-pictogrambilder-for-hand.html

År 8 och 9 Liten förvaring i form av en cylinder eller kon. LPP till det här arbetsområdet hittar du högst upp på bloggen bland sidorna (ser ut som flikar)

Lycka till

↧

Bloggen fortsätter

October 5, 2016, 6:56 am

≫ Next: Snögubbe - platt eller tredimensionell

≪ Previous: Välkomna till ett nytt läsår och en kortfattad planering

Jag har nyss blivit pensionär.
Jag är också nyss hemkommen från slöjdbiennalen. Det var roligt tankeväckande inspirerande och omtumlande. Både föreläsningar och alla möten med andra slöjdlärare.
Jag hade med mig en utställning om forntidstemat vi gjorde förra hösten med treorna och fyrorna.
Jag satt också i utställningen och tillverkade dockor, korgar och annat.

På återseende

Jag har mycket material med steg-för -steg -beskrivningar och annat som jag tänkt lägga ut. Så fortsättning följer. Jag vet att ganska många kolleger och elever använder bloggen.

↧

Snögubbe - platt eller tredimensionell

November 7, 2016, 1:10 pm

≫ Next: Att sy jeanstofflor - Steg-för-steg-instruktioner

≪ Previous: Bloggen fortsätter

Reflektion om betygskriterier.

Att sy efter färdiga mönster eller konstruera själv.

För några år sedan skulle en elev ha ett litet extrajobb strax före jul. Han ville göra något julpyssel och bestämde sig för att konstruera en snögubbe och sy den i filt.

Så här ritade han sin figur. Sen sydde han ihop två delar och då blev den väldigt smal när den var stoppad.

Dags att tänka om. En cirkel med en viss diameter har ju omkretsen 3,14 gånger diametern. Så klart gubben blev smal.

Men om vi syr ihop 3 bitar efter pappersskissen?

Nu är den vänd med rätsidan ut.

Så här bra blev det tillslut. Fortfarande lite trekantig men med bra volym.

Min utvärdering: En enkel snögubbe är inte bara en produkt utan en hel process. Här var det roligt för eleven att göra mönstret från grunden. Om man ska sy något svårare som en tröja tex är det bra att det finns färdiga mönster.

Här nedan kommer betygskriterierna för år 9 på E, Coch A-nivå. Jag har strukit under några rader.
Vilket betyg eleven fick på detta arbete som tog två lektioner talar jag naturligtvis inte om. Det beror ju bland annat på på hur mycket hjälp eleven fick, och om det var årskurs 7 eller 9.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.

Eleven kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen med viss användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och delvis egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetetutveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.

Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt godanvändning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt med precision. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp. Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.

Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då välutvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.

↧

Att sy jeanstofflor - Steg-för-steg-instruktioner

January 3, 2017, 4:41 am

≫ Next: Bomull: återbruksvilja och teknik

≪ Previous: Snögubbe - platt eller tredimensionell

Reflektion över mönster

Nu har jag som pensionär vikarierat på en skola. Där jobbade en årskurs med återbruk i jeans. Läraren och eleverna hade samlat ihop enorma mängder jeans och gjorde sen återbruksprojekt av detta tacksamma material.

Eleverna tyckte det var svårt att hitta bra beskrivningar att följa för hur man ska sy ihop produkterna. Jeans är ju ett kraftigt tyg så det kan bli onödigt tjockt och svårt om man syr i fel ordning.

Då funderade jag över de mycket bra skolmönster vi fortfarande har i skolsalarna dvs i första hand mönstren från Nordiska/Coats. De har väldigt noggranna sömnadsbeskrivningar med ritade bilder. Tyvärr går de väl knappt att köpa längre.
De var mycket bra gjorda och eleverna och jag har alltid haft stor nytta av dem. Men plötsligt slås jag av tanken att det väldigt sällan står beskrivet i mönster varför man syr i en viss ordning. För oss lärare är det mer självklart men inte för våra frågvisa elever.

Så här nedan kommer en beskrivning på hur man syr jeanstofflor med lite förklaringar. Hoppas att det inspirerar elever till att fundera över varför man gör saker i en viss ordning.

Jeanstofflor

Material: Slitna jeans. Ullfilt eller polyestervadd. Kartong eller läder till stadiga sulor. Sytråd. Ritmaterial. Se nedan

Mål: Att sy ett par jeanstofflor som är komplett vändsydda så att inga fula traskanter syns. Bra passform.

Så här vill jag att den färdigsydda toffeln ska se ut. Stadig sula. Bra passform så att den passar mina fötter.

Mönster

Ställ din fot på ett papper och rita av eller använd färdigt mönster för sulan.
När jag gjorde mönstret för överdelen ställde jag foten på sulmönstret och mätte några olika mått.
Bestäm var överdelen ska sluta mot sulan (punkterna B). Bestäm var ovandelen slutar högst upp på vristen och var på sulan du hamnar om du drar en linje från den punkten rakt ner. Motsvarar punkterna C och D. Punkten A är där du ska lägga vecken på överdelen.

Jag ritade först ut mönstret till sulan på papperet. Sen ritade jag överdelen efter mina mått. Som du ser är ovandelen lite bredare fram i tån och lite längre från tå till vrist. Det är för att toffeln inte ska bli för platt fram i tån där man måste lägga ett par veck eller rynka tyget.
Ungefär som det gröna mönstret ska överdelen se ut. Om du vill göra det enkelt klipp ut en form i skräptyg och prova. Gör om om du inte blir nöjd.
För att se skillnad på höger och vänster så ser man det enklast genom att överdelen är lite längre på utsidan av foten.

Sy den första provtoffeln

Klipp till två sulor i jeanstyg och två ovandelar i jeanstyg. Glöm inte att lägga till 1 cm sömsmån runt om. Använd inte flieselin för att få ovandelen stelare. Klistret gör att det blir segt att sy i. Dessutom blir det svårt att forma tyget vid tån.
Har du för tunt tyg är det bättre att ta ett extra lager tyg men utan klister.
Du börjar med att sy kanten på ovandelen räta mot räta. Se nedan

Jacka kanterna. Se nedan. Om du inte gör det stramar tyget när du vänder ut rätsidan.

Vänd ut rätsidan. Stryk noggrant. Sy eventuellt en stickning vid kanten.

Sicksacka ihop tygerna i ytterkant. Detta för att det ska bli lättare att sy fast mot sulan. Lägg också två små veck framme vid tån och sy fast dem på symaskin. På en del mönster står det att man ska dra rynktrådar men det tycker jag blir alldeles för tjockt. Mycket svårare. Se nedan

Nu ska ovandelen nålas mot den övre sulan. Sy med sulan neråt i symaskinen. Det blir minst knöligt så. Jag valde att sy med röd tråd för att visa hur nästa moment ska göras. Man syr nämligen flera gånger i samma spår och lägger till ett tyglager varje gång.
Om du vill att tråden ska synas, så sy med en tråd som bara har lite annan färg. Kanske lite ljusare blå.
Sy fast ovandelen mot den översta sulan (den som är mot foten). Se nedan.

Nu ska den andra sulan sys på. Den läggs räta mot räta mot övre sulan med ovandelen mellan. Nåla och sy från den sidan som ska blir ovansida på för här har du en söm som du kan följa (sydd med röd tråd på min toffel). Följer du den är det lättare att sy rakt.
Lämna öppet längst bak för att kunna sätta i en sula. Se nedan.

på nästa bild ser du hur ovandelen har hamnat mellan de båda sulorna. Avigsidorna på sulorna är vända utåt.

Och här nedan är det sytt. Du kan se att det är sytt två gånger för det är en röd och en blå söm.

Om det blir lite krokigt kan du sy en gång till på det stället.

Nu är det dags att vända ut rätsidan för att kontrollera att det blev rätt. Tryck in tån med hjälp av t ex en träpinne så går det lättare

Ja titta det blev rätt och nu skulle man kunna stoppa in sulan. Men det är bättre att vända tillbaka avigsidan igen och klippa bort det mesta av sömsmånerna, för annars blir det väldigt knöligt.

Om du vill lägga i en sviktsula sy fast den nu. Jag valde nålfiltad ull.
Varje gång syr du i den föregående sömmen. Nu ska du vara noga att lägga sviktsulan närmast det som ska bli överdel på sulan. Sy från undersulans sida. Sätt gärna dit etiketter. Jag syr först och klipper sedan.

Klipp nu rent

Vräng sedan tofflan igen.
Tryck in kartongsulan. Jag valde att lägga wellpappen med ränderna längs med foten för att det ska bli möjligt att få in den i tygsulan

Jag blev tvungen att klippa bort en liten flisa kartong.

Sedan viker man fluffet och överdelen på sulan runt kartongen och viker den andra sulan mot. Inga fula traskanter får synas. Nåla. Sy sedan ihop med kaststygn.

Här är toffeln klar. Jätteskön. Kanske lite tråkig.

Sy den andra toffeln. Min andra toffeln ska få en dekoration.
Broderi kanske. Då måste det sys innan överdelen sys ihop.
Jag bestämmer mig i stället för att sy på ett band och provar mot den färdiga toffeln. Naturligtvis vill jag ha in bandets ändar osynligt. På bilden nedan syns en japansk snodd, en knypplad spets på ett svart sidenband samt ett band som är vävt med brickor. Jag väljer en japansk snodd som är väldigt tjock för att se om det överhuvudtaget går att sy fast den på maskin.

Jag syr färdigt överdelen. Jag lägger bandet så det hanmnar nedanför den lite tjockare sydda kanten. Med stora fula stygn handtråcklar jag fast bandet där det ska vara. (Tråcklingsstygn tar man bort när man är klar.) Jag sicksackar fast det med symaskin i båda ändarna. Sen är det bara att fortsätta med att sy fast överdelen mot övre sulan och så vidare. Bara! Den här toffeln blev krångligare att sy även om det gick. Hade jag valt brickbandet som också är tjockt men inte lika tjockt så hade det varit lättare.

Nästan klar med toffel nummer två. Kartongsulan ska i och öppningen sys igen för hand.

Reflektioner

När toffeln blev färdig kom jag på att jag har ett tjockt återbruksläder från en gammal väska som jag kunnat använda till sula i stället för kartongen. Det får bli nästa toffelpar.

Efter första toffeln kom jag också på att jag ville dekorera toffeln på ovandelen. Då måste jag göra det innan jag syr ihop toffeln. Det fick bli på högertoffeln.

Om att sy i tjockt tyg: Man syr ihop 4 lager tyg plus ullagret. Där ovandelen slutar blir det 6 lager tyg några stygn. Där vecken är lagda vid tån blir det 8 lager. Där fick jag sy lite långsammare. När man syr på ett lager i taget så tyckte jag aldrig att det blev för tjockt. Ingen nål gick av. Rekommenderas jeansnål. Besvärligt blev det när jag sydde fast snodden.

Om hala tofflor: Om man vill kan man pensla på antihalkskydd på undersidan av sina tofflor. Panduro hr en produkt som heter formgummi. Det finns också något som heter Sockstop på Skapamera.

↧

Bomull: återbruksvilja och teknik

March 25, 2017, 1:15 pm

≫ Next: Varptyngd vävstol nr 4: Kulturnatta

≪ Previous: Att sy jeanstofflor - Steg-för-steg-instruktioner

(I slutet på den här artikeln hittar du länkar till några tekniska nyheter som många väntat länge på.)

Många älskar bomullskläder, även jag. Men bomullen kräver mycket mark och mycket sötvatten. Om vi kunde återbruka mer så skulle miljöpåverkan kunna bli mindre.

Att återbruka är bra för miljön. Vi kan lämna urvuxna kläder och kläder vi tröttnat på till loppis eller klädinsamling. Vi kan använda kläderna tills de är utslitna och laga dem om det går.
Vi kan tillverka nya saker av de utslitna kläderna. Tex väva trasmattor eller virka grytlappar av utslitna tröjor som på bilden nedan. Det blev superbra grytlappar men det tog tid och jag behöver bara två grytlappar. Vad gör jag med resten av tröjorna som är utslitna?

Tänk om man kunde återbruka bomullsfibern!

Förr i tiden i Sverige så klippte man utslitna ullkläder i små bitar, och sedan repade man upp tyget för hand, eller repade upp med maskin. Om man blandade med lite ny ull kunde man spinna till nytt ullgarn och tillverka filtar. Här nedan är en bild på min farmors ullfilt av återbrukad ull. Din familj kanske har en likadan. Man använde också återanvända ullfibrer till stoppning i täcken.

Att återbruka fibrer tar tid men man vinner pengar. Men när kläderna tillverkas alldeles för billigt på andra sidan jordklotet så återvinner vi inte så mycket som vi borde.

Om man i större skala vill återvinna klädfibrer så måste de sorteras efter fiberslag. Bomull tex kan kemiskt göras om till viskos. Att sortera manuellt är inte så enkelt. Tänk om man kunde göra det med en maskin?

Positivt är att sådana här försök görs i Sverige. En del klädkedjor tar emot både användbara och utslitna kläder. Kläderna går sedan till ett försök med materialåtervinning.
Detta kan du läsa om i Ny Teknik från 8 mars: http://www.nyteknik.se/miljo/sensorer-sorterar-gamla-klader-6830033
Här finns också en artikel till i samma nummer: http://www.nyteknik.se/miljo/svenska-sorteringen-vill-ta-emot-mer-textilier-6830044

Bra eller hur?

Bomull är cellulosa. Trä innehåller också cellulosa. Ny Teknik 23 mars har en artikel om hur man på Domsjö fabriker i Örnsköldsvik slutat tillverka pappersmassa och i stället gör textilmassa av trä. På Södra Cell i Mörrum har man en line med pappersmassa och en med textilmassa. Här är en länk till Södra Cell Mörrum som berättar om detta: https://www.sodra.com/sv/massa/vara-produkter2/textilmassa/

Här hittar du en länk till Domsjö fabriker i Örnsköldsvik: http://www.domsjo.adityabirla.com/Sidor/Startsida.aspx Där kan du leta bland nyheter. Tex 22 mars 2017 finns det en artikel om att Stella Mc Cartney använder viskos från Domsjö i sin senaste kollektion.

↧

Varptyngd vävstol nr 4: Kulturnatta

September 5, 2017, 12:49 am

≫ Next: Tälja en höna av hägg

≪ Previous: Bomull: återbruksvilja och teknik

Nu är bilden med vikingaparet klar. Inte helt lätt att väva bildvävning i en så grov varp. Lättare än att göra en hällristning i alla fall.
Den grova bilden förstärker känslan av gåtfullhet inför paret. Vilka var de?

Allt är klart för kulturnatta 16 september. Kom gärna och väv lite randigt med vårt fina handspunna garn.

↧

Tälja en höna av hägg

March 28, 2018, 11:56 am

≫ Next: Betygstider och betygskriterier

≪ Previous: Varptyngd vävstol nr 4: Kulturnatta

Just nu är det snö och sol och vårvinter utanför fönstret i södra Dalarna där jag befinner mig just nu. En härlig årstid. Snart kommer våren och då kan man tälja de här fina fåglarna som vi täljde förra sommaren.

Vi letade lagom kraftigt björksly på tomten för att tälja äldsta barnbarnet och jag. Vi hittade inte så mycket i lagom grovlek, men eftersom vi hade mycket häggsly så provade vi det också.
Då upptäckte vi att häggsly som inte är för grovt är lätt att skala och lika lätt att tälja i som i björk. Dvs det är lagom motstånd och det blir långa fina spånor. Häggen har också fler klykor än björk på slyet vilket är en fördel ibland. Sen provade jag lite äldre hägg som var lite grövre men då var den inte lika lätt att tälja i.
Jag hittade i vår stuga i dalarna en tupp med trasig näbb från Torsås i Småland.

Jag tänkte att en höna blir lite lättare att tälja för barn, så här kommer en beskrivning på det.

Medan barnbarnet täljde en smörkniv i björk så tillverkade jag en höna av hägg. Fågeln till vänster.

För att jämföra olika träslag har jag nu täljt en höna i björk:

Så här såg björkslyet ut.

För att få en bra klyka till min höna fick jag skära ända nere vid marken. Jag vill helst ha något att hålla i nedanför hönans botten men det blev lite kort.

Så här blev hönan

Nu visar jag på en klenare klyka hur man gör. Det här blir en pyttehöna.
Se till att du har en rejäl bit att hålla i nedanför hönan.

Skär med kniv en markering för var du ska ta bort barken och pilla bort den med händerna eller tälj bort barken.

Tälj hönans överkropp så att den blir lite smalare upptill och platt. Huvudet ska vara tunt.

Skär försiktigt fram ett huvud. Klyv också stjärten i så många spån som du kan. Det var det svåraste.

Skär runt kvisten där du ska kapa den. Omväxlande tälj mot snittet och skär nya spår rakt av. Se bilden. Till slut har du kapat och fått en platt botten.

Här är hela fågelfamiljen och tittar ut på vårvintern.

Jag googlade på olika träslag för att tälja.

Magnus Palo skriver i sitt examensarbete 2005 från slöjdlärarlinjen i Umeå att man kan använda 7 vanliga träslag om man vill tälja i färskt trä: dvs björk, al, asp, rönn, sälg, hägg, och syren.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:144152/FULLTEXT01.pdf

Sen ska man naturligtvis läsa Jögge Sundkvist bok "Slöjda i trä". Utgiven på Natur och Kultur Där finns alla handgrepp beskrivna. För nybörjaren och den som redan har tränat upp styrka och teknik. Där finns också synpunkter på hur lätt eller svårt det är att tälja i olika träslag.
Här är en länk till Jögges hemsida: http://www.surolle.se

Elever kan ibland titta på mig och säga: du ska tälja ifrån dig. Då svarar jag: När du tränat lite mer så kan du tälja emot dig. Ibland behöver man det. Men då ska du vara stark i händerna och vara försiktig. Praktiska tips finns i boken ovan.

Flera bloggare skriver att man ska undvika hägg och rönn för att det är hårt. En bloggare skriver att lämpliga träslag är björk al och asp.

Min erfarenhet är att björk är fantastiskt att tälja färskt eller halvtorrt. Även bitar från grövre träd. På den tiden jag var tekniklärare så gjorde vi något år hammare som vi sen täljde skaft till. Då klöv jag halvtorkade vedträn från torpet till lagom klena bitar som vi sen täljde skaften av. När det torkat gjorde vi sista slipningen.

↧

Betygstider och betygskriterier

June 12, 2018, 2:34 am

≫ Next: Skidor under Segebadenpulkan

≪ Previous: Tälja en höna av hägg

Skolavslutningarna har börjat. Betygen i grundskolan är satta och väntar på att delas ut. Till varje elev vill jag säga att oavsett vad ditt betyg säger så var stolt över det du tillverkat och det du lärt dig.
Du har använt ögon händer och hjärna och verktyg för att slöjda en produkt.

Jag har undervisat i främst slöjd, teknik och matematik, och jag är den första att säga att slöjd tränar både ögon hjärna och händer. De betygskriterier vi använder i slöjd handlar mycket om att tänka medvetet i slöjd. Men hur mäter man hjärnans aktivitet i det undermedvetna tankearbetet? Och i det undermedvetna tankearbetet samspelar hjärnan med händer och ögon.
Jag kan tycka att man i betygskriterierna allt för mycket betonar det medvetna tankearbetet och på många skolor kämpar eleverna med långa redogörelser för hur de tänkt.

Läs gärna handkirurgen Göran Lundborgs bok "Handen och hjärnan". Eller googla på artiklar om honom.

Jag är pensionär och har inte längre som tjänsteman någon skyldighet att försvara betygskriterierna inför eleverna.

Om du är elev förälder eller lärare läs igenom kursplanen och betygskriterierna en gång till och fundera. Är de bra för eleverna? Är det vettigt att det handlar så mycket om vad eleven tänker medvetet.

Visst är det så att jag som slöjdat hela mitt liv uppfyller alla betygskriterier, men inte ens jag är alltid medveten om det. Det känns som att händerna tänker själva trots att jag vet att hjärnan och händerna jobbar tillsammans. När jag väver försöker jag få väven jämn och fin eller blandar färger kaxigt eller finstämt utan att tänka. Jag tänker men omedvetet. Ibland tänker jag också medvetet. Men inte alltid.

Som pedagog måste jag medvetandegöra alla mina undermedvetna beslut för att kunna lära barn att klippa, sy med nål och tråd, hantera symaskinen, sticka osv. Grundfärdigheterna som behövs för att kunna skapa en slöjdprodukt.

Men men men. Är det inte tokigt att betygssätta vad som hänt i barnens hjärnor och dessutom på vad de lyckas skriva på papper. Det är ett komplement till det jag som lärare hinner se. Men ingen elev kan få ett högt betyg på en enkelt och dåligt utförd produkt bara för att de är duktiga på att snacka. Dessutom förbiser man den viktiga funktionen i slöjden att träna händernas och kroppens motorik för att behålla hela kroppen frisk och stark. Idrotten tar en hel del men tränar inte så mycket finmotorik.

Slöjd är härligt, slöjden lever. Nån gång ska jag skriva om allt vi vinner på att ha bra slöjdundervisning.

Tills dess det är bra att vara lite källkritisk. Börja med kursplanen och fundera på varför den ser ut som den gör. Som medborgare ska man följa lagar och förordningar men man har också en rättighet att vara kritisk. Är den här kursplanen bra för eleverna? Fundera.

Fundera också på varför symaskinen denna fantastiska maskin inte ens nämns. Är det för att den är självklar i slöjdundervisningen. Tyvärr finns det rektorer som anser att det inte behövs symaskiner i en slöjdsal. Eller kanske bara 2-3 stycken i ett hörn.
Samtidigt kräver skolverket en anpassning till det digitala samhället. I de moderna symaskinerna får man mycket datorkraft som kan användas till att programmera tex bokstäver eller mönster. Plus mycket mer.

Gå nu ut i sommaren och använd dina händer till att binda en midsommarkrans och njut av ledigheten.

↧

Skidor under Segebadenpulkan

February 20, 2019, 2:41 pm

≫ Next: Trappstege och lampa

≪ Previous: Betygstider och betygskriterier

Vinter. När snön lägger sig så här fint vill man ut i skidspåret. Och har man små barn i släkten så måste de få åka med.

Vi har provat både plastpulkor och Segebadens träpulkor. Alla har vi köpt begagnade.
Plastpulkan var stor och tung men rymde två barn och hade en lyxig vindruta för blåsigt väder. Men det gick inte att sätta på skidor under den. Finns det skidor under pulkan så har man större valfrihet att välja var man kan åka och det är mycket lättare att dra. Vårt favoritområde för skidutflykter är Gyllbergen i södra Dalarna.

Så här byggde vi om den fina Segebadenpulkan inköpt begagnad för 500 kronor.
Ett par begagnade barnskidor 130 cm långa för 50 kronor. 4 träklossar fyrkantsträ 2 tum. Jag tog det som fanns i spillådan. Pulkan är 125 cm lång.

Sen gäller det att mäta spårvidden i skidspåret så att skidorna hamnar rätt i sidled.
En profilmall att mäta listerna på undersidan av pulkan är bra att ha. Här har jag tryckt profilmallen mot undersidan på pulkan för att se hur spåren i klossarna ska se ut för att passa mot listen.

Sen sågade och högg jag ut spår i klossarna med japansåg, hammare och stämjärn. Det är för att kunna fästa klossarna stabilt mot undersidan i rätt läge.
För att slippa ta bort mässingsbeslagen på undersidan av listerna är klossarna sedan skråskruvade från sidan. Två skruvar i varje kloss.
Slutligen är skidorna skruvade till förhöjningsklossarna men bara med en skruv i varje kloss. Det ger lagom svaj i konstruktionen så att skidorna kan fjädra.
Klossarna jag hade bestämde hur högt pulkan kommer i spåret. Man kan gärna höja någon centimeter till om man har något lämpligt virke. Här nedan är pulkan under arbetet med skidorna.

En nyinköpt vindruta från Segebaden blev det dyraste på pulkan. Väl värt pengarna. Lite pyssligt att få dit den. Det blev en fantastisk snövinter 2018 och pulkan kom till användning.

Det här sportlovet 2019 blev blötare än förra året och barnbarnet har växt sen förra året. Ett par regnbyxor som inte var helt täta som regnbyxor men består av två lager tyg fick duga. Jag sydde om dem och gjorde ett kapell. Jag sydde på maskin men fick sy fast det mot det gamla tyget för hand.

Det blev ett lyckat sportlov med flera turer med pulkan. Och snö fanns det att åka på även om det var lite blött.

Och här är pulkan ute i vinterlandet. Barnet är vaket och sitter i vindskyddet med familjen. Vindrutan är nedfälld och kapellet åtdraget.

I pulkan har vi dubbla tillskurna liggunderlag i botten. En sovsäck sydd av tjockt teddytyg. En fårskinnsfäll över och en under barnet. Min erfarenhet är att större barn fryser mer än riktigt små barn. Men stora barn kan säga till om de fryser. Han hade det varmt och gott.

Här är länken till Segebadens pulkor: http://segebadenpulkan.se/sv/produkter/pulkor/

↧

Trappstege och lampa

June 11, 2019, 3:58 am

≫ Next: Myggfönster till utåtgående fönster

≪ Previous: Skidor under Segebadenpulkan

Slöjd, textil, trä, metall, färg, teknik, elektronik återbruk och allt annat. Här kommer två inlägg som jag flyttat från min nedlagda Karins makerspace. De är från 2016 och befinner sig i utkanten av träslöjden.

1. Nyss hemkommen från slöjdbiennalen inser jag att under mitt arbetsliv som slöjdlärare och tekniklärare alltid varit en "maker" och "do it youself".

Först ut är den kombinerade trappstegen och barnstolen som jag byggde med tanke på mitt äldsta barnbarn. Han var då två år och ville inte längre sitta i "babystolen".

Stolen är byggd av två vanliga köksstolar från läkarmissionen och var ett bidrag till Västmanlands hemslöjdsförenings återbrukstävling då Hemslöjdsföreningarna i Sverige fyllde 100 år 2012.
Den har varit utställd på Västmanlands museum.

Materialet var nästan gratis. Det hade tagit mycket längre tid att bygga den från grunden. Mycket funktionell och omtyckt av barnbarnen. Dessutom flitigt använd som trappstege och som sådan väldigt stabil. Om du bygger en likadan - tänk på vinklarna så att den inte blir övertung åt något håll.

2. Jag fick en rolig födelsedagspresent av min man. En hemgjord byggsats till en björklampa.

En stickpropp och lite återvunna lampdetaljer från en låda i garaget. Dessutom en stor modern LEDlampa som inte blir varm. Och det viktigaste av allt. En bit björk med nävern kvar från vedstapeln. Vedbiten var urborrad med ett litet hål från ena änden för sladden och ett större hål från andra änden för att få plats för lamphållaren.

Om du vill göra något likadant så tänk på att torr ved som ligger ute eftertorkar inomhus och krymper lite.

Om du har en navare kan du borra i färskt trä men om du bara har vanliga träborr är det bättre om träet fått torka lite utomhus först.

↧